Det fanns en tid, hrrmmr hela min barn och ungdom då, när man förutom att använda telefon med korvad sladd även kommunicerade med brev. Såna där pappersark där man skrev med vässad blyertspenna, pysslade med att vika ihop, stoppa i kuvert, skriva adress o klistra frimärke. Om allt flöt på kunde man få ett svarsbrev efter några veckor.
I tre veckor har min mejl varit ur funktion.
Det har fullkomligt rubbat vardagen när jag inte på ett effektivt och enkelt sätt kunnat kommunicera med vänner, skoltaxi, funkiskören, tjänstemän, resebyråer, Ticnet mm, mm, mm.
Använda mobilen är knappast ett alternativ. Sitta minst 15 minuter i telefonkö, kopplas till "fel" person, kopplas till rätt person men h*n är på möte.
Nu är äntligen mejlen tillbaka och jag har ett digert arbete framöver att rensa Inkorgen, få iväg ärenden, ansökningar och bokningar.
Kärt besvär.
Jag älskar att skriva brev och gör det emellanåt fortfrande. Hade en massa brevvänner också. Har EN kvar faktiskt och vi skriver riktiga brev, även om vi har varandra på FB, bloggar och så.
SvaraRaderaNog är det så att man märker inte hur beroende man blivit förrän man förlorar det. Dessutom finns de många ställen som kräver att man har ett mejlkonto samt en mobiltelefon. Egentligen ... har vi så många val, att bestämma själv (om man inte vill bli en eremit då?).
SvaraRaderaJag skriver ett handskrivet brev per år. Till pappas gamla moster i Ångermanland...det borde jag göra nu då jag är sjuk och har tid!
SvaraRaderaVero: Jag skrev oxå massor med brev men har nog inte skrivit något de senaste 10 åren. Lite synd faktiskt.
SvaraRadera4U2: Gillar effektiviteten, att hålla många bollar i luften. Det är säkert inte nyttigt men det känns bra ;)
Sus: Jag fortsätter att handskriva julkort till gamla släktingar som är födda typ före 1932. Vet att de uppskattar det o det kan jag bjuda på :)
De där korviga sladdarna hade jag faktiskt glömt. Under tiden man pratade satt man ju och drog i den, resultatet blev supertrassel!
SvaraRaderaHandskrivna brev är mycket trevligt men ack så sällsynt nu för tiden!
Ibland vill jag bara överge datorn och plocka fram fina pennor och oblekt papper, vika kuvert själv och välja ut passande fina frimärken!
Du har en Award att hämta hos mig!
jag blir tokig på korviga sladdar - men visst är det konstigt vad man har blivit beroende av nätet
SvaraRaderaKarin: Till slut var sladden så korvig att man satt tryckt mot vägguttaget. Tack för dina gulliga ord på din blogg, de värmer <3
SvaraRaderaShamrock: Jag är ingen tekniknörd men utan "nätet" o mejlen skulle min vardag var helt ohållbar.
Sådan är världen idag :-) Men jag skriver fortfarande brev och kort!
SvaraRaderaMan har liksom vant sig på med mailen, och att inte ha den fungerande kan vara ett riktigt elände.
SvaraRaderaProduktutvecklingen i förra inlägget - jo, jag har fått upp dom några gånger men inte utan att skvätta ner mig och mina kläder......
I love mail.
SvaraRaderaVisst är det konstigt hur handfallen man blir när tekniken man vant sig vid fallerar!
SvaraRaderaFast jag älskar fortfarande både att skriva och få handskrivna brev. :)
Ojoj, på mitt jobb är det kris o kaos denna veckan eftersom vår mailserver flyttas. Då snackar vi om några dagar....
SvaraRaderaDet finns en award för dig att hämta hos mig :)
Gamla hederliga brev är väl det bästa som finns!
SvaraRaderaDet är först sådana gånger som man förstår att uppskatta det man fått. Annars är det mest ett klagande över all tid som används vid datorn.
SvaraRaderaGrattis till återkomsten till 2012